teprojektet

Exporten av te är betydande för bl.a. Kenyas, Indiens och Sri Lankas ekonomier.

Lipton är ett världsomspännande företag som exporterar till i princip hela världen, bl.a. Storbritannien och Ryssland. Lipton äger plantager i Östafrika, Tanzania och Kenya. Utöver sina 11000 hektar så köper Lipton in te från 35 olika länder. Änglamark köper in sitt Rättvisemärkta te färdig förädlat från Stassen Group på Sri Lanka, där det också är odlat.

Marknadspriset för te har sjunkit kraftigt de senaste 5 åren. På grund av för stor tillgång på te tvingas producenter sälja te till under produktions priset.

År 2002 svalt 35 människor ihjäl och många fler insjuknade på en teplantage i Indien, pga en lönetvist som gjorde att arbetsgivarna stängde plantagerna. Det här visar på arbetarnas sårbarhet.

Bladen plockas och torkas på plats i produktionslandet, och i Änglamarks fall förädlas och packas det även i produktionslandet. Enligt Rättvisemärkt brukar förädling inom de allra flesta teföretag inte ske i produktionslandet främst på grund av tullar vilka gör det billigare att frakta in grödor än färdiga produkter. Förädlingen sker därför främst i Europa och Nordamerika. Man tjänar mer pengar på förädlingen än på odlingen och torkningen av tebladen och pengarna hamnar alltså i de rika länderna där förädlingen sker. Enligt Lipton sker förädlingen i närheten av plantagerna men de kan inte svara på om de har några transporter så deras uppgifter är tvetydiga. (info från bildgruppen som ringde Lipton) Det skulle kunna vara så att den förädling som Lipton säger sker i närheten av plantagen bara är torkningsdelen. Dessutom så blandar Lipton teer från en massa olika plantager och länder i sina produkter och det kan inte ske i produktionslandet.

I Liptons fall transporteras produkterna från länder som Kenya, Tanzania, Indien, Sri Lanka m.fl. till

Belgien och Polen och vidare till Sverige. Förpackningarna har jag ingen information om var materialet kommer ifrån men det är troligen också långt ifrån Polen/Belgien.

Lipton vägrar, enligt de elever i bildklassen som jobbade med Lipton som produkt, att säga hur deras te transporteras. Eftersom de vägrar att säga det så antar jag att transporterna inte är särskilt miljövänliga. Eftersom de verkar skryta ihjäl sig om allt som är det minsta miljövänligt så antar jag att transporterna inte är det!

Änglamarks te plockas på plantagerna på Sri Lanka, körs med lastbil till Colombo, Sri Lankas huvudstad, där de packas och lastas på containrar tillsammans med annat te som ska till Coop Sverige. Efter det fraktas containern till hamnen och lastas på ett skepp som går till Malmö. Från Malmö distribuerar Coop Sverige sina varor med tåg till de regionala lagren.

Eftersom jag i Liptons fall inte har någon information om hur transporterna sker så är frågan om miljöpåverkan svår att besvara. Det som jag vet är att transporterna är långa och att till en tepåse används blandningar av olika teer. Det innebär att för framställning av en ynka tepåse kan transporter från flertalet platser i både Indien och Afrika ske. Förpackningen av teerna som ska komma till konsumenter i Europa sker i Belgien och Polen. Jag antar (hoppas) att transporterna inte sker med flyg. Men även lastbilstransporter och fartyg har en stor miljöpåverkan. Från Belgien/Polen till Sverige fraktas teet troligtvis i lastbil. En förbättring ur miljösynpunkt skulle kunna vara att frakta teet med tåg.

Rättvisemärkt har utarbetat krav för hur produktionen på en rättvisemärkt teplantage ska gå till.

Det de kräver för att en plantage ska få kalla sig Rättvisemärkt är bl.a.:

långsiktiga handelsrelationer

Minimipris, över marknadspriset och produktions kostnaden

premie per sålt kg som anställda och arbetsgivare gemensamt bestämmer vad den ska gå till

organisationsrätt

att de kräver det här tyder på att det inte efterlevs på ”vanliga” plantager. Att ett företag inte har långsiktiga handelsrelationer betyder att det förekommer jumping vilket leder till en ökad osäkerhet för plantagerna och de anställda. Det i kombination med brist på organisationsrätt leder till dåliga arbetsförhållanden och låga priser.

Källor: rättvisemärkt.se, lipton.com, bildgruppens arbete om Lipton, det de fick fram av telefonsamtal till Lipton, mailkontakt med Helle Larsen från Coop Trading, http://www.presstext.se/online/display.php?set=S5&xid=TT200212280357376072

TRAGEDI EFTER LOCKOUT: 35 PÅ INDISK TEPLANTAGE SVALT IHJÄL, artikel publicerad 021228